Installation- och eldningstips

Eftersom det finns så pass mycket information så har vi valt delat upp sidan i avsnitt. Klicka på respektive rubrik för att visa avsnittet.

Avsnitt:

Installationstips

Vid en nyinstallation av eldstad/skorsten krävs det normalt en bygganmälan.Vid renovering av skorstenar samt byte av eldstad, är det oftast tillräckligt att du kontaktar skorstensfejarmästaren för råd och information. Vid val av din eldstad bör man tänka på om det ska vara för trivsel, eller om du vill sänka dina värmekostnader. Då är vi genast inne på om man ska välja en lätt eller tung eldstad. En tung eldstad kräver ett fundament som den ska stå på.

Innan du börjar använda din nya eldstad - skall den besiktigas och godkännas av sotaren. Han kontrollerar bl.a. så att din installation är brandsäker och uppfyller de kravs som ställs, samt att det finns takskydd. Alla dokument som tillhör eldstad och skorsten vill sotaren se när han ska besiktiga din nya anläggning. Det finns mycket att fundera på, men vi hjälper dig gärna så att du får en eldstad som passar just dina behov.

Att tänka på innan du installerar en eldstad

Ändamål

Vad ska eldstaden användas till? Trivsel eller uppvärmning? Önskas värme snabbt eller bör den kunna avge värme t.ex. hela natten? Ska den användas till matlagning? Det finns många typer att välja mellan och det kan vara klokt att ta sig tid att titta på flera modeller innan man bestämmer sig.

Typgodkännande

En typgodkänd eldstad uppfyller miljö- och säkerhetskraven i miljölagstiftningen.

Montering

Typgodkända produkter har anvisningar för hur eldstäderna skall monteras för att uppfylla byggreglernas krav. Om du inte själv ska installera eldstaden bör du i förväg begära att få se monteringsanvisningen.

Besiktning

En nyinstallerad eldstad ska besiktigas av Skorstensfejarmästaren innan den tas i bruk.

Miljögodkänd

Gäller en eldstad som har lägre tjärutsläpp än byggreglerna rekommenderar. En förteckning över miljögodkänd eldningsutrustning finns på Sveriges Tekniska Forskningsinstituts hemsida.

Verkningsgrad

Verkningsgraden är hur mycket värme eldstaden alstrar i förhållande till bränslemängden - ju högre verkningsgrad - desto bättre.

Rökgastemperatur och skorsten

Äldre halvstensmurade skorstenar är dimensionerade för en högsta rökgastemperatur på 350°C.

Vikt

Golvet där eldstaden ska placeras måste tåla vikten av eldstaden och en eventuell skorsten som ska monteras på den. Överstiger eldstadens vikt 150 kg måste bjälklagets bärighet kontrolleras.

Pris

Hur mycket får din eldstad kosta? Tänk på att det ibland behövs en skorsten som i vissa fall kan kosta lika mycket som eldstaden.

Krav

Kraven på eldstäder och rökkanaler vad gäller skydd mot brand, explosion, olycksfall och sanitär olägenhet finns i Boverkets Byggregler 94 (1995:17). En del information om detta finns även på våra sidor under bestämmelser

Tänk på att alla eldstäder behöver tilluft för att erhålla en god förbränning.

Enkelpannor

Olja

En enkel oljepanna består av en oljebrännare som värmer luft eller vatten vilket sedan distribueras genom luftsystem eller vattenfyllda radiatorer. Oljepannor har en livslängd på ca 15-20 år, men brännaren kan behöva bytas efter ca 10 år. Äldre oljepannor förlorar effektiviteten med åren, vilket gör dem dyrare i drift, medan moderna oljepannor har en högre effektivitetsgrad. Även ur miljösynpunkt är de moderna pannorna betydligt bättre, men generellt gäller att man bör vara noga med pannans inställning för att släppa ut så lite föroreningar som möjligt. En oljepanna kräver årlig tillsyn och skötsel. Så länge oljepriserna ligger på en låg nivå, är värmesystemet relativt billigt, men med enkelpanna tar man en ekonomisk risk när man gör sig helt beroende av en typ av bränsle.

Ved

I en vedeldad panna finns en eldstad som med jämna mellanrum måste fyllas med ved, briketter eller pellets. Elden värmer vatten som sedan cikulerar. En vedpanna fungerar bra för den som har fri tillgång till ved. Då blir den billig i drift, och dessutom gör den värmealstringen helt oberoende av el, vilket ger säkrad värmeförsörjning även vid elavbrott. Observera dock att vissa vedeldade pannor har fläktar som drivs med el. Nackdelen med vedeldade pannor är att de sprider rök och eldningsavfall. Vid felaktig eldning kan vedeldade pannor sprida mycket rök och eldningsavfall. För att få installeras i tätbebyggt område krävs att pannan är miljögodkänd. Detta i sin tur kräver att man eldar mot en ackumulatortank.

El

I den vanligaste typen av elpanna värms cirkulerande vatten upp av elpatroner. Det finns också ackumulerande system, där vattnet värms under en del av dygnet för att sedan distribuera jämn värme. En nackdel med elvärme är att man är beroende av elpriset. Elpriset varierar över dygnets timmar, vilket gör uppvärmningen dyrare dagtid. Kostnaden kan påverkas genom att man är mer sparsam under högtarifftid, eller genom att skaffa en ackumulatortank som behåller värmen även till den dyrare tiden. Elvärmesystem är annars bra för närmiljön.

Oljekasett

Oljekasetten är en ny typ av enkelpanna som saknar inbyggd varmvattenberedare. En undersökning från konsumentverket visar att oljekasetten oftast har högre verkningsgrad än oljepannor och kombinerade olje- och elpannor. En oljekasett kan också kopplas till en elpanna, om man vill använda den till att även värma varmvattnet.

Dubbelpannor

Olja och fasta bränslen

I en dubbelpanna finns två förbränningsrum (till skillnad från kombipannan där det endast finns ett). I det ena eldas olja, i det andra ved, pellets eller bricketter. Fördelen med att kunna växla mella de olika bränsletyperna är att man kan använda det som är billigast för tillfället. Nackdelen är att den vedeldade delen av pannan aldrig kan komma upp till samma effektivitetsgrad som en helt vedeldad panna. Dubbelpannor är inte särskilt vanliga idag.

Kombipannor

Olja och el

En kombinerad olje- och eluppvärmd panna är den vanligaste typen av värmeanläggning och också den som oftast rekommenderas till den husägare som vill byta sin gamla oljepanna. Den stora fördelen med en kombinationspanna är att man kan variera bränslet efter vad som är billigast för tillfället. Under högtarifftid eldar man med olja, under lågkostnadstid med el. I moderna pannor finns system som ser till att växlingen sker automatiskt vissa tider på dygnet. Pannan ställs in så att det billigaste energislaget alltid används.

Olja och ved

Enligt samma princip som ovanstående kan man växla mellan ved och olja. Det blir något besvärligare då vedpannan kräver mer skötsel. Jämfört med en helt vedeldad panna kan kombipannan inte heller komma upp i samma effektivitet när den eldas med ved. En annan nackdel är att pannan bör sotas efter varje vedeldning, eftersom risken för soteld annars är stor när man återgår till oljeeldning. Har man dock tillgång till billig ved kan det löna sig i längden att variera bränslet.

El och ved

El och ved kan också kombineras. Fördelen med detta är en större säkerhet - pannan kan var igång även vid elavbrott. I den el-/vedeldade pannan installeras elpatroner i ackumulatortanken, som värmer vattnet när man inte eldar. En äldre elpanna kan också fungera parallellt med en ren vedeldad panna. Den helt vedeldade pannan har alltid en högre effektivitetsgrad än en kombipanna som eldas med ved.

olja, ved och el

I denna typ av panna finns både en oljebrännare, en eldstad för fast bränsle och elpatroner. Här kan man variera mellan alla typer av bränsle. Fördelen är naturligtvis att man kan variera sig och alltid använda det för tillfället billigaste bränslet. Nackdelarna är samma som när det gäller övriga kombipannor med ved - besvärligare skötsel och något lägre effektivitetsgrad än en helt vedeldad panna.

Lokaleldstad

Lokaleldstäder finns i tre huvudtyper: öppna spisar, kaminer och kakel- och täljstensugnar. Förr var eldstäderna mycket viktiga för matlagning, uppvärmning och social gemenskap. l våra dagar är det främst av trivselskäl människor vill ha eldstäder i hemmet.

Vilka alternativ finns?

Öppen spis

Verkningsgrad: 5-10%
Rökgastemperatur: < 350 grader C
Effekt: 0-2kW
Vikt: varierar
Lämlig för: trivseleldning
Att tänka på: priser varierar kraftigt

I öppna spisar passerar den uppvärmda luften ohejdat ut ur skorstenen. Verkningsgraden är därför dålig. För att höja verkninsgraden monteras ibland insatser in, vanligtvis formade som U-bockade rör. När de värms upp av eld och glöd uppstår en luftcikulation genom röret med inblås av rumsluft och utblås av upphettade luft. Den öppna spisen saknar i regel lucka och är sällan barnsäker.

Murspisar

Verkningsgrad: 65-75%
Rökgastemperatur: oftast under 350 grader C
Effekt: 3-12kW
Vikt: 300-450 kg
Lämlig för: kompleterande uppvärmning
Att tänka på: kräver ibland gjutet fundament

Den som vill ha en mer traditionell öppen spis som samtidigt värmer kan välja mellan flera typer av murspisar. De består av en insats (eldstad) som placeras på golvet och byggs in med betong. Ytan kan ofta målas med vanlig strukturfärg. Ibland måste ett gjutet golv finnas. Rumsluft cirkulerar mellan insatsen och betongomramningen och återvänder till rummet genom ventiler på spisens kupa.

Kakel-, tegel- och täljstensugnar

Verkningsgrad: 67-75%
Rökgastemperatur: < 350 grader C
Effekt: 2-6,5 kW
Vikt: från 500kg till flera ton
Lämlig för: kontinuerlig uppvärmning
Att tänka på: ska uppfylla normer

Kakelugnen är en svensk 1700-talsuppfinning avsedd att producera mycket värme med lite ved. Det kan ta flera timmar innan en kakelugn blir genomvarm, men när den väl hettats upp håller temperaturen länge. Två brasor om dagen håller ugnen och rummet varmt ett helt dygn. Kakelugnen är mycket tung och måste ha ett stadigt fundament. Det är ofta mer lönsamt att renovera en gammal kakelugn än att köpa en ny. Gamla, nedmonterade kakelugnar måste muras upp av en fackman. Skorstensfejaren kan rekomendera en kunnig murare. En traditionell kakelugn blir så småningom otät och måste plockas isär och muras upp igen. De flesta nykonstruerade kakelugnar är enkla att montera och har hög verkningsgrad. Rökkanalen kan monteras direkt ovanpå de flesta fabrikat. Det finns ett tiotal olika fabrikanter av miljögodkända tunga eldstäder.

Gjutjärnskaminer

Verkningsgrad: 67-75%
Rökgastemperatur: 350-450 grader C
Effekt: 3-12 kW
Vikt: 65-180 kg
Lämlig för: Kompletterande uppvärmning

Kaminer är särskilt lämpade för villor med god ventilation och öppen planlösning. Värmen bör ha möjlighet att spridas i hela huset, eftersom återverkningsgraden är god. Gjutjärnskaminerna är väl testade konstruktioner som fungerar bra idag. Kaminen avger värme från alla ytor och är ofta utrustad med en kokplatta. Den behöver fyllas med ved relativt ofta på grund av att eldstadesutrymmet är relativt litet. Fungerar utmärkt i till exempel fritidshus som behöver värmas upp snabbt. Gjutjärnet som material har lång livslängd.

Braskaminer

Verkningsgrad: 65-85%
Rökgastemperatur: 350-450 grader C
Effekt: 3-12kW
Vikt: 100 - 200 kg
Lämlig för: Kompletterande uppvärmning

Braskaminer i plåt är lätta och effektiva spisar som snabbt ger ifrån sig värme. I anslutning till eldstaden finns luftkanaler som värmer upp luft som cirkulerar genom självdrag eller med hjälp av en fläkt. Den varma luften stiger mot taket och sprider sig i lokalen. När varmluften kyls sjunker den mot golvet för att åter sugas mot spisen och in i värmeväxlaren.

Kakelkaminer

Verkningsgrad: 70-75%
Rökgastemperatur: kan överstiga 350 grader C
Effekt: 5-12.5kW
Vikt: 200-350 kg
Lämlig för: Kompletterande uppvärmning

Kakelkaminen kan sägas vara en braskamin med en kakelugns utseende. Kakelkaminen har längre avsvalningstid än en braskamin, men inte så lång som en kakelugn. En kakelkamin värms relativt fort och uppnår full effekt på ungefär två timmar. Den är ett alternativ för den som önskar kakelugn, men inte har möjlighet att installera ett fundament, eller vill ha en luxuösare braskamin.

Pelletsikaminer

Verkningsgrad: 45-85%
Rökgastemperatur: < 200 grader C
Effekt: 3-12kW
Vikt: 90-150 kg
Lämlig för: Kompletterande uppvärmning
Att tänka på .P-märkta produkter, rätt bränsle, 6-8 mm i diameter, ljudnivån

De första pelletskaminerna dök upp på 80-talet. En del kaminer är svensktillverkade, andra är importerade. Förbränningen kan steglöst regleras så att kaminen ständigt ger rätt inomhustemperatur. Kaminen kräver viss skötsel och tillsyn, men påfyllning behöver ofta inte göras mer än några gånger i veckan. Pelletsen bör var av hög kvalitet och ha liten diameter.

Köksspisar

Verkningsgrad: varierar
Rökgastemperatur: < 350 grader C
Effekt: 2-6.5kW
Vikt: varierar
Lämlig för: matlagning, bakning, uppvärmning

Många äldre hus var köksspisen den centrala punkten, som höll huset varmt. De gamla gjutjärnsspisarna kom i bruk mot slutet av 1800-talet och murades ofta in i en redan befintlig eldstad. En gjutjärnsspis ger omedelbar värme och fungerar bra till både matlagning och uppvärmning.

Spisinsatser

Om du vill förbättra verkningsgraden i en befintlig öppen spis måste elden regleras, då kan en spisinsats användas. Insatsen placeras i spisen och ansluts till skorstenen med ett separat rör. Om elden får tillräckligt med syre blir förbränningen effektiv och värmen hög. Vedförbrukningen minskar avsevärt och verkningsgraden förbättras till 40-60%.

Att elda med ved

För att eld ska kunna brinna krävs tillförsel av syre. Luft innehåller 21% syre och 79% kväve. Det går åt stora mängder luft när man eldar. Eftersom rökgaserna är varmare än den omgivande luften och stiger uppåt genom skorstenen skapas ett drag. Ny luft sugs till härden. Om spisen ryker in när du böjar elda kan det bero på att luften i skorstenen är så kall att draget inte kommit igång. Vid mer kontinuerlig eldning inträffar inte detta eftersom rökgångarna är uppvärmda.

Ska man göra upp eld i ett kallt fritidshus eller i en spis som inte eldats på länge kan det vara bra att börja med att tända på tidningspapper, så att draget sätts igång. Veden ska vara torr och staplad på ett sådant sätt att luft kan komma till. Det är klokt att börja med mindre stycken, stickor eller lättantändlig näver. När elden tagit sig går det bra att lägga på större vedstycken. Låt spjällen vara öppna till att börja med och stäng dem långsamt. Braskaminer och kakelugnar med luckor skall ofta eldas med dessa öppna i början.

Försöker man småelda genom att strypa lufttillförseln går en stor del av gaserna ut oförbrända. Röken blir mörk och sot och tjära sätter sig i skorstenen. När ved förbränns på bästa sätt är röken vit eller osynlig. Teoretiskt lär 10 kg torr ved kunna avge 50 kWh värmeenergi. Hur mycket av den energin som kan tillgodogöras för uppvärmning beror på spisens nyttoverkningsgrad och hur den eldas. Den bästa veden är torrt och kompakt lövträ, t.ex. björk eller bok.- Även gran och furu går att elda, men brinner mindre lugnt och sprätter ofta gnistor eftersom veden innehåller kåda.

Att tänka på

Du som eldar med ved måste tänka på att en tjärbeläggning kommer att bildas i skorstenen, detta kan orsaka soteld. Tjära kan avlägsnas mekaniskt eller kemiskt, tillexempel med pann-zink. Om du misstänker tjärbeläggning bör du kontakta oss.

All användning av bioenergi innebär en ökad risk. Många bränder startar med en oförsiktig eller slarvig hantering av askan. Tänk på att det finnas glöd kvar i askan i flera dagar efter det att du eldat. Därför är det förbjudet att förvara sot och aska i annat än obrännbara kärl med ett tätt slutade lock. En annan risk som också startar många bränder är gnistor från skorstenen som blåser in under trasiga tegelpannor eller bristfälliga skorstensbeslag. Ett helt och tätt tak innebär därför en ökad brandsäkerhet, samtidigt som risken för fukt och mögel minskar.